jag, mig och mitt

Skriva?! Om vaddå?

Thu, 10 Jun 2010 10:01:08 +0930

Jag har inte skrivit på skitalänge och det är ju endast och allena för att jag inte vet riktigt vad jag sa skriva om. Hur kul är det att skriva ned hur överjävligt det varit på jobbet? Att jag har flyttat om några mattor från halla till kök och vice versa? Att vi firat svenska nationaldagen på svenska skolan här i Adelaide?
Men det är ungefär så kul mitt liv varit. Jag kan inte skriva om den politiska situation i Gaza, Korea eller ens Sverige. Den nya iPaden intresserar mig föga och vädret är ju inte mycket att orda om. Här är det svinkall och spöregn, vintern har verkligen kommit. Det är en strykande åtgång på stearinljus och tjocka filtar.
Huset som vi vill få sålt är ingen intresserad av, just nu står det bara och kostar oss oerhörda summar varje månad. Det är ju ganska deprimerande. Inte bara rent ekonomiskt, utan också för att huset som betytt så mycket för oss och har sådan själ och charm är helt ointressant för andra. Om man kan bli ledsen för ett hus skull, så är jag det. Jag blir ledsen att ingen annan ser storheten och det vackra. Att ingen annan ser vad det har att erbjuda.

Dagens skrivpuff-fisk

Thu, 10 Jun 2010 09:49:08 +0930

När hon var åtta år hjälpte hon sin farmor med att renska nyfiskad röding. Eftersom just röding är svårrensad och farmor var lite stressad och inte hade tid, eller lust, att visa henne så blev hon sittandes med fiskhuvudet och skrovet. Köksklockan i plast tickade och ute i rummet kunde hon höra sin mamma och lillasyster. Det var lördag och torghandeln var i full gång där ute, pappa och farfar hade snabbt gett sig iväg tillbaka dit efter avlämnadet av fisken.
Hon sneglade på farmor som koncentrerat stog böjd över fisken. Prövande petade hon med fingret på fiskens ena öga. Det var kallt och halt. Hon tryckte lite hårdare, fingret halkade omkring på den slemmiga kupolen. Försiktigt tog hon upp kniven med den vassa eggen och stack in den bakom ögat, hon ville se hur det satt fast inne i huvudet. Innan hon fått in kniven ordentligt så for ögat ur huvudet med ett plask och landade framför farmor. Farmor såg upp, tog med ett bestämt ryck ifrån henne kniven, daskade till henne i rumpan och sa åt henne att sluta leka och gå och tvätta händerna.
Hon gjorde som hon blev tillsagd.

Vardag och ledighet

Tue, 6 Apr 2010 11:49:13 +0930

Vardagen lunkar på och det ser ut som om vi hittat en takt som passar oss.
Nu är det påsklov for den minsta i familjen och det är han värd.
Det trista är att jag har inte entt uns över av energi att vara kreativ. Jag har inte skrivit en rad, vare sig på bloggen eller puffat på jättelänge, jag har inte tittat på pärlorna och inte ens lagat ordentligt käk.. Trist som faen, som Ari Behn skulle säga. Matlagning år annars något som jag tycker är kul och inspirerande.
Förhoppningsvis så kommer den här förlamande tröttheten bli bättre när jag har jobbat ett tag och kommit in i allt. Det är trots allt en liten chock för kropp och själ att jobba heltid efter flera års studier.

Livsmedelsverket är farligt

Wed, 31 Mar 2010 12:25:47 +1030

men det visste vi väl redan?
Följande citat kommer från artiken nedan och Fredrik Nyström som är professor i internmedicin på Linköpings universitet :’ Livsmedelsverkets kostråd är föråldrade, saknar vetenskaplig grund och kan till och med vara farliga’
Kolla in artikeln om varför:
http://framtidensland.se/2010/03/livsmedelsverket-har-allvarliga-kunskapsluckor/

Bjästa utanför Örnsköldsvik

Fri, 26 Mar 2010 09:19:34 +1030

Jag sitter framför datorn och gapar...Kan det var på riktigt det här? Kan en hel by, ett litet samhälle, Bjästa, verkligen göra på det här viset mot en liten tjej? Kan en kvinna, tillika mor, vara så i förnekelse att hon startar en modern häxjakt med internet som det brinnande bålet?
Jag förstår inte. Jag ser på videon på youtube från skolavslutningen där pojken delar ut vita rosor till sina klasskamrater. Avslutningen från skolan som han inte längre gick i eftersom han blivit förflyttad, avslutningen i kyrkan där prästen (av alla vuxna, så var det PRÄSTEN!?) tyckte det var en god idé att bjuda in pojken som DESSUTOM hade besöksförbud. Prästen hade inte orkat tagit reda på fakta utan menade att pojkens gest med blommorna var en “stark, tyst demonstration”. Av vaddå, kan man ju undra? Flickan, som hela den här soppan handlar om, valde att INTE gå på avslutningen, vilket så här i backspegeln var lika bra. Om hon inte var knäckt innan, så skulle det här nog ta livet av henne. Men det som upprör allra mest är de vuxna kvinnor som omfamnar honom, som i tysthet säger att domen är fel och som tycker synd om honom. Jag förstår inte.
Men mamman? I min bok så är det mitt förbannade jobb, som mor, att alltid vara där för mina ungar. Oavsett vad dom gjort. Men var finns rättspatosen? När den här unge mannen växer upp och ser tillbaka på det här, vad kommer han se? Trots allt så erkände han våldtäkten, men tog senare tillbaka erkännandet. Jag ska inte spekulerai varför han tog tillbaka det, men hans mor verkar vara en kvinna men resurser. OM han nu erkände på helt eget bevåg, för att han ville göra rätt för sig, vad är det han kommer se och minnas från den här tiden? Hur kommer hans relation till hans mor och bror vara?
En ung man begår två våldtäkter innan han fyllt 17 år och vid båda tillfällen så har han sin hembygd i ryggen som säger att det är okej, han kan fortsätta göra som han gör. Hur är det möjligt? Jag förstår inte.
SVT’s journalister Nicke Nordmark och Hasse Johansson börjar gräva i det här myrboet efter ett tips. Tipset var alltså att en oskyldig tonåring blivit dömd för två våldtäkter. Det är otäckt när man börjar tänka att kanske, kanske så ville de som var i pojkens läger sprida sina lögner i ett större sammanhang än hembygden. Man ville skada de två flickorna ännu mer och Sverige är ju ganska stort...Tänk om det var på det viset? Men att man är omedveten om hur grävande journalistik går till och nu sitter på pottkanten, med skägget i brevlådan och så vidare och så vidare.
Jag orkar knappt tänka på fritidsledaren, den ansvarige mobbningsläraren, prästen, men ffa rektorn i Bjästaskolan. Hur kan vuxna människor vara så flata? VARFÖR ville man inte ta ställning? Varför kan man inte välja sida? Han blev ju dömd för tusan! I år är det 2010 och ALLA som jobbar med barn och ungdommar har ett ansvar att vara ute på nätet, att hålla ögonen öppna och vara aktiv. Att som rektorn på skolan, sitta och säga att alla lärare inte kan internet är en usel bortförklaring. Under 1 år har hon inte sett NÅGONTING av det som skrivits på FB och andra sajter. ETT år! HUR kan hon jobba som rektor för en skola med tonåringar? Jag förstår inte.
Jag skulle vilja kalla de vuxna i reportaget för fega kräk. Så, nu har jag tagit ställning.

SVT, om hur dom gjorde reportaget:
http://svt.se/2.129670/1.1939786/sa_gjorde_vi_reportaget_den_andra_valdtakten?lid=puff_1920206&lpos=extra_1
En läsvärd blogg om det spm pågår/pågått:
http://cattasbubbla.wordpress.com/